tisdagen den 2:e augusti 2011

Europeiska monetära systemet

Europeiska monetära systemet är en överenskommelse som de flesta länder i Europeiska unionen (EU) kopplat sina valutor för att förhindra att stora variationer i förhållande till varandra. Det organiserades 1979 för att stabilisera valutamarknaden och motverka inflation bland medlemmarna. Periodiska justeringar har höjt värdena av starka valutor och sänkte de svagare, men efter 1986 förändringar i de nationella räntor har använts för att hålla valutorna inom ett snävt intervall. I början av 1990-talet var det ansträngd det europeiska monetära systemet av olika ekonomiska politiker och förutsättningarna för dess medlemmar, särskilt det nyligen återförenade Tyskland, och Storbritannien som permanent drog sig ur systemet.


År 1994 då Europeiska monetära institutet skapades som en övergångsperiod i ett steg i upprättandet av Europeiska centralbanken. (ECB) och en gemensam valuta. ECB, som grundades 1998, är ansvarig för att en gemensam penningpolitik och ränta för att alla nationer, i samband med deras nationella centralbanker. Sent  1998, Österrike, Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, och Nederländerna, Portugal och Spanien sina räntor till en nästan jämn och låg nivå i ett försök att främja tillväxt och för att bereda vägen för en enhetlig valuta. 
I början av 1999 antog samma EU-medlemmar en gemensam valuta, euron,. för valuta och elektroniska betalningar. (Grekland, som inte uppfyllde de ekonomiska villkor som krävs fram till 2000, därefter också antagit euron.) Införandet av euron fyra decennier efter beginings i Europeiska unionen var allmänt betraktas som ett stort steg mot europeisk politisk enighet. Genom att skapa en gemensam ekonomisk politik, agerade nationerna att lägga sordin på alltför stora offentliga utgifter, minska skulderna och undvika microlån, och göra ett starkt försök att tämja inflationen. Däremot har den budget-underskottet tak som fastställts i processen att införa euron kränkts av ett antal länder sedan 2001, delvis på grund av nationella regeringarnas åtgärder för att stimulera ekonomisk tillväxt. År 2003 avbröts EU: s finansministrar, inför det faktum att lågkonjunkturer hade lagt Frankrike och Tyskland i strid med tak, tillfälligt pakten. EU-kommissionen ifrågasatte denna röra, dock, och EU: s högsta domstol ogiltigförklarade finansministrarnas beslut under 2004.